Min favorittant

Har läst en bok om Marjorie Pay Hinckley för många år sen. Hon är världens bästa tant. Var.

All in!!!!!!

Prinsessan Mabel av Nederländerna gifte sig 24 april 2004 i en klänning av Viktor & Rolf. Jag har sett klänningen förr, och tyckt att rosetterna var lite väl mycket. Men då har jag inte sett släpet! Kolla bara! Jag är inte förtjust, men helt klart förbluffad.

Så glad!!!

Idag har jag träffat Michaela, som jag lärde känna för 15 år sen när vi bodde i Borås. Jag älskade deras barn Elsa och Kajsa och trodde aldrig att jag skulle överleva att de flyttade tillbaka till USA. De är nu 15 och 13 och jag minns hur de drack välling och var bebisar. Michaelas halvsyster gifte sig idag och jag kunde träffa Michaela när hon smet undan en stund från mottagningen. Det var fantastiskt roligt! Hon är en av de finaste människorna jag har känt. Att jordklotet har blivit mindre nuförtiden med Facebook och så ger glädje och det är skönt att man kan hänga med lite. Förr blev det ju som att folk dog när de emigrerade, som Karl-Oskar och Kristina.

Jag orkade inte tvätta håret fast det behövdes och jag har massa domningar och feber men det var så värt det. Mikael frågade mig "om jag kommer att tycka att det var värt det imorgon" när han såg hur trött jag var redan innan jag hade klätt på mig, och jag svarade Ja! Nej! Inte imorgon men på måndag! Men det var länge sen nåt kändes så värt priset. Sen hjälpte det ju att Mikael körde mig i bil så jag slapp ta kometen, och sen drog ur Marve ur bakluckan så jag inte ens behövde gå de 20 stegen från bilen.

Den här dagen har varit alldeles fantastisk, på samma gång som jag haft en dålig dag rent fysiskt. Men att vara lycklig för det som är bra fast man också har det dåligt tror jag är en av sakerna jag kan lära mig av att vara sjuk. Och just nu är hjärtat fyllt till brädden med tacksamhet.

Manligt -- kvinnligt

Mikael och jag har tittat på en romcom med Sandra Bullock, The Proposal, ikväll. Vi har bägge sett den förr,  och kom ihåg nån scen var. I slutet är det så fjantigt fint att jag börjar gråta lite, och ska säga nåt romantiskt till Mikael. Han hade visst somnat. Skillnaden mellan män och kvinnor. Fnissar.

Proppfull dag

Idag hade vi oturen att ha missförstått min läkartid, så när vi kom hade den varit för 25 minuter sen och vi fick gå igen.

Då skulle vi bara köpa varsin glass (första för sommaren) och då kom jag på att jag hade tre ärenden i centrum. Så Mikael plockade ut Marve ur bagageluckan och så åkte vi på äventyr.
Först var vi in på Apoteket och fick bara uträttat ett av två ärenden, så vi får gå tillbaka. Eller Mikael... Sen en runda på Hemköp och det var så spännande att se massa matvaror! Jag fick välja mellan saker och det var görsvårt! Valmöjligheterna gjorde mig alldeles matt, och körningen var inte heller enkel. Jag var ganska dålig idag efter dusch och läkarbesök igår och en dålig nattsömn, så det var en utmaning att kryssa mellan raderna, men bra övning eftersom jag oftare än inte bad Mikael säga vad jag ska göra nu, typ backa, svänga, ta ut svängen osv. Kometen är väldigt mycket mer lättkörd, men den är å andra sidan dubbelt så stor också. Jag tror inte jag kommer att köra Marve till centrum om det inte är kris, kometen är mer gjord för sånt.

Sen trodde jag att vi var färdiga men jag hade glömt att posta en grej och att använda mitt presentkort på Interflora. Jag har räknat ut länge, länge att jag vill köpa pioner, och nu är de i säsong och dessutom tänkte jag att floristerna har högsäsong inför Mors dag. Och det var helt rätt, för jag fick tre pioner för 99:-! Superbra pris och är så ohemult glad för dem. Jag har väntat så länge på att använd den fina presenten jag fick av gammal kvinna i församlingen som Mikael hjälper. Jag tror jag fick den i julas och har längtat pioner i ett halvår. De har varit som pingisbollar ikväll och jag är hemskt spänd på att se om de har börjat slå ut till imorgon. Vet inte hur fort sånt går.

Apropå växter kan jag avslöja hur det går i vår hemmathriller Persiljeplantorna. Mikael köpte dem till mig på Plantagen som tack från den gamla damen som han körde dit. Men de var för hydroponisk odling, vilket först låter som en bra idé men som har varit mer avancerat än vi trodde. De har spirat små gröna spröt men inga rötter, och nu är spröten borta, så eventuellt är detta allt vad det blev. Jag är ju inte trädgårdsmästare precis, dagens understatement. Om man fick vårda blommor på Högskoleprovet skulle jag ha 0 av 20 rätt. Och den som rättar skulle fråga sig om eleven med mening kunde alla svaren och medvetet har svarat fel, för med slumpen så borde hen ha gissat rätt i alla fall ibland. Min mormor hade så gröna fingrar och hade fönsterbrädorna fulla av blommor, mycket pelargoner. Det har inte gått i arv. När jag var i lägenheten när hon hade dött och hjälpte till så hittade jag några terrakottakrukskärvor under diskhon och blev helt gobsmacked över att hon hade sparat trasiga krukbitar. Men sen dess har jag lärt mig att om man planterar om nånting i en kruka med hål i botten är det bra att lägga en trasig krukskärva över hålet och sen fylla på med jord, och att det var det hon hade krukskärvorna för. Nu har jag glömt vad skärvan ska vara bra för, nåt med hur växten suger åt sig vatten förstår jag. Jag ska inte starta en odlingsblogg.

Veckan

Veckans bästa: Vi glömde bort att lägga fram handikapparkeringstillståndet när vi parkerade på Sköndal. Men vi fick inte böter! Det har vi fått en annan gång när vi glömde. Eftersom Mikael inte får ha det framme när inte jag är med i bilen så måste vi ta fram och ta undan det, och det börjar bli svårt att komma ihåg. Men så glad att vi inte fick böter! Det räcker att vi fick böter för nån månad sen FAST tillståndet låg i vindrutan.

Så tacksam för Sköndal. Verkligen. Vad de har hjälpt mig! Två andra ME-mottagningar är lite darriga just nu, och om de lägger ner så blir detta den enda i Sverige. De har redan väntetid på över ett år, och remisstopp. Fast jag har fått två tider hos psykologen i juni, för inga nya patienter vill börja hos nån som ska sluta. Jag ska verkligen anstränga mig för att arbeta med min sömnångest så att jag utnyttjar tiden. Pratade med läkaren om det också och det blev ett jobbigt besök. Det blir verkligt när man berättar det för nån. Men vad bra hon har varit!

Sen vet jag inte om jag sagt det eller inte, men jag har ju gråtit varenda gång jag tänkt på bröllopet i sommar. Bölat när jag sett bilder på Pinterest till och med. Men nu kan jag i princip glädja mig åt det. En del av mig är såklart fortfarandejätteledsen över att missa det, men jag har nått ett visst mått av acceptans. Det är så mycket enklare med en individuell situation än "hela livet". Jag har ju mycket svårt med acceptansen, känner mycket sorg och frustration, längtan och besvikelse. Vill ändra på saker med min vilja. Vill ändra dem, inte acceptera dem. Jättefutilt! Men jag behöver komma ihåg att det är bättre för mig att acceptera än att motarbeta. Läkaren tyckte jag skulle gå till arbetsterapeuten igen efter sommaren, och det gör jag gärna. Hon är så bra! Och särskilt bra på att komma bakom den där oviljan jag har mot att pausa, dra ner på tempot osv. Jag vill att det ska gå fort. Inte i trafiken nödvändigtvis, men jag är bättre när det går fort, jag har inte kondis till maraton men långa ben så jag springer fort, kort. Så varenda uns av min personlighet skyndar på mig, också som att jag måste skynda mig innan jag hinner märka att jag inte orkar.

Å hjälp, nu kände jag att jag vill jobba med ME-sjuka, gärna vara psykolog, när jag blir frisk. Men det är flera års utbildning och jag är 48 i sommar och inte ens frisk, är det ens möjligt? Lipar i sängen, både för att jag så gärna skulle vilja betala tillbaka och hjälpa andra, och för att jag inte vet om jag nånsin kommer att arbeta eller om jag är ett kolli om fem år. Pratade ju om min rädsla för försämring med doktor Ulla så känslorna ligger nära ytan.

Förresten har Ron Davis (han vars son är så väldigt, väldigt sjuk) fått $1 000 000 genom en anonym donation. Han har ju en stab på sitt Ivy League University och Stanford och Harvard ska göra nån grej tillsammans, så det är ju lite saker på gång. Men när Socialstyrelsen får 500 000:- för att undersöka läget är det alltså "det bidde inte en tumme, vad bidde det då?" I Norge har de delat ut miljoner i tiotal till Mella och Fluge, inte en halv million som inte är till forskning utan att för att utreda situationen, dvs "Situationen för ME-sjuka i Sverige är skit". Förutom för det lilla fåtal som har turen att ha inkommit med sin remiss mellan stoppen och går på Sköndal. Så jag känner mig oförskämt lyckosam som bor här. Vi går hemifrån halv, och hinner då fälla ihop och få in elrullen i bilen, köra dit, parkera och få ur Marve, köra in via receptionen och vara i väntrummet med två minuter tillgodo före klockan hel. Det blir visserligen två timmar plus påklädning och jag har bara max en timme om dagen, men jag brukar klara det ändå om jag lägger in vilodagar före och efter.

Grattis!




Syttende mai är inte bara Norges födelsedag utan också Maximas. Hon fyllde nyss 47 och jag fyller 48 om 2 månader. Men det gav mig ingen åldersnoja, fördelen med fett är att man ser ung ut i ansiktet. Men jag blev däremot lite fetnojig. Men jag gör vad jag kan men tränar mig på att släppa resten.

Å, vad jag hoppar att detta ska funka. Jag har provat fyra gånger förr men det blir nåt fel när jag publicerar och hälften av texten försvinner och alla bilderna. Håll tummarna!











10 positiva minuter

Jag hittade nyss en bild som är ett dagboksförslag för att fokusera på bra saker i livet istället för dåliga. Det är ju en underbar idé och här kommer mina svar.

Saker, personer eller platser som jag är tokig i:
Italien
Bebisar
Böcker
Gluten
Syskonbarn och plastbarnbarn
Musik

Något jag arbetat hårt för att uppnå:
Ja, det jag arbetar mest på är mitt äktenskap och min sjukdom. Sjukdom en har jag kämpat med mest, den är svårare än äktenskapet. Och jag har arbetat hårt för att lära mig hur jag ska göra för att hantera svåra saker i mitt känsloliv som följd av att jag är sjuk, men också med rent fysiska saker, dvs att lära mig att ta pauser, göra saker långsammare, att avstå från saker som är min plikt och/eller är roliga men som jag skulle bli sämre av att göra.

Något som går bra nu:
Å, det är jättemycket! Äktenskapet går bra, elrullstolen går jättebra, några saker som extranycklar till brödburken, ansökan om bostadsanpassning och rabatt på larmet pga borttappade nycklar är några saker som går bra nu.

Två ämnen eller mål jag känner passionerat för:
1) Äktenskap och familjerelationer
2) ME-forsknkng
Bägge är både allmänna intressen och saker jag brinner för, men lika mycket personliga.

Två personer jag kan lita på att få en varm kram eller vänliga ord från:
Mamma och Sara

Tre saker jag ser fram mot:
1) Johan, Beth och barnen kommer till Sverige! Förhoppningsvis kan vi träffas hela familjen då.
2) Kanske bada i sommar? Eller i alla fall åka på utflykt eller picknick.
3) Och faktiskt ser jag mycket fram mot T&M:s bröllop om en månad. Jag kan inte vara med och det har jag gråtit färdigt för, och nu ser jag jättemycket fram mot det. Jag räknar med att få se bilder och kanske kan Mikael göra videosamtal med mig så jag får höra och se när de vigs. Det ska visst alltid vara en borgerlig vigsel först i typ stadshuset, som dock håller på att repareras, så detta är annorstädes, men jag ser och hör hemskt gärna det. Och lyssnar på tyskan! Och vill gärna se foton av folks kläder och maten, kanske t o m lyssna på nåt tal eller om det är nån som sjunger nåt. Å, vad roligt det ska bli!

Glömd måndagsbukett som vanligt!

Men därför blir det desto fler. Och den sista sitter som en smäck i Dagg-vasen. Stjälkarna måste vara rätt långa för att behålla balansen. Men klart att Svenskt Tenn inte har en för liten bukett i sin egen vas i sin egen affär.

Ska försöka hinna köpa pioner den här veckan. Mmmmm!

Mera åsikter

Om ni vill se helfigursbilder och ha proffsåsikter om klänningar från engelska prinsbröllopet kan ni gå in på Stilexpertens analys. Riktigt bra. Och jag håller helt med om brudklänningsanalysen. Det var som att nåt skavde i medvetandet hela tiden, jag kunde inte sätta fingret på det, men hon såg inte så fin ut i klänningen, utan klänningen var fin, och hon är fin, men ihop blev det lite jaha.

Mysteriet med -- ähem -- lukten

Jo men Mikael har klagat lite på att det luktar illa i köket. Ett mysterium, för han har storstädat (för att vara karl) och varit noga med att slänga soporna, men lukten har inte försvunnit. Jag gör i princip 2% av hushållsarbetet så han hade klagat för mig, inte på mig. Men så innanför andra dörren under diskhon sitter en mindre låda för komposterbart. Vi ska slänga matrester i en särskild soptunna egentligen, men på sistone har vi inte haft nån påse där för man måste slänga den så ofta och jag kan aldrig hjälpa till så vi har slappat till oss lite. Tills jag kommer på att jag ska "hjälpa till" och tar fram en påse och slänger potatisskal en dag, nåt annat nästa dag, nån brödskalk, och tredje dagen räkskal. Och sen glömmer jag av att vi har en kompostpåse full med stinkande matrester. När Mikael till slut öppnade den dörren så fick jag mig en smocka av lukten fast jag satt flera meter bort. Jo, men det går alltid så bra när man får bra idéer. Inte ens när de pratade om att slänga räkskal på en film på tv kom jag på det. Det går bra nu.

Dagens tröst

Målning av Jeremy Winborg.

Självklart är det väldigt speciellt för mig som sjuk och kristen att tänka på de tillfällen Jesus botade sjuka. Jag vet att det kan ske idag också, men oftare så tror jag att han ger oss styrka att orka med det som livet ger oss.

Dagens köptips i säljgrupp på fb

En jordglob på finska
En Mercedes-cab som farfar bara kört på somrarna
Ett gäng husvagnsdynor på Muskö
Fin lampa, se nedan.

Dagens felsägning

Mamma observerade precis reklam för en "revolutionär motionsapparat". Vad roligt att det är så stor skillnad mot revolutionerande!

Creepy

På Pinterest: Vilken fint glampad husvagn, den bilden måste jag spa... Men va, där står vad jag skrivit om att Mikael och jag var vakna på samma gång, jag vet ju att nätet är nätet och ett skrivet ord aldrig går att ta tillbaka. Så jag ska nog sluta skriva om de rån och mord jag ägnar mig åt, för om Internet är Internet så står allt där och då är jag rökt, du fattar va?!

Dagens naturvetenskapliga klokord

Brudklänning

Jag trodde hon snyggingen, vad hon nu heter, hade mobbat hela idén om brudklänning och bara tagit en tröja och lite tyll.

Men det är visst en riktig klänning.

Syns inte.

Måndagsbuketten från Svenskt Tenn

Mot mina principer

Jag är stark motståndare till plyschskor men de här är grymma! Skulle gärna ha dem!

Tema Victoria i somrigt rosa

Carl Larsson och några kor


Inte visste ni att Carl Larsson har målat en ljuvlig, lantlig bild som denna. Pigan som mjölkar en ko, och tre pakorum till. Det ser så romantiskt ut, men det var det säkert inte klockan halv fem när man behövde gå upp och jobba i fyra timmar innan det fanns nåt att äta. Typ. Ett sånt samhälle kan inte bli rikt i den vanliga bemärkelsen, eftersom folk sliter hela dagarna bara för att få mat i magen. Det blir det inga pengahögar över på. Så utan den industriella revolutionen hade vi fortfarande bajsat på torrdass. Usch. Jag älskar att kunna spola!

Vad är tålamod?


Tålamod betyder att acceptera det som inte kan förändras och att möta det med mod, grace och tillförsikt

Äntligen kom förklaringen

Jag har aldrig fått klart för mig om det stavas grey eller gray, och jag stavar normalt aldrig fel. Men nu förstår jag varför. Se nedan.

Apropå saker man aldrig kan lära sig, jag har ett knep för att komma ihåg vilket som är blyerts av pen och pencil. Pencil är ett längre ord och en gul blyertspenna är längre än en bläck. Nu ska jag bara lära mig skillnaden på -ic och -ical också. Jag hör skillnaden när det gäller historic/historical (då är ical som handlar om historia och ic gammal). Men economic och economical? Economical borde då handla om ekonomi och economic vara sparsam? Vissa saker går liksom inte in.

Men jag ska inte klaga. Jag har ju ett knep för pencil.

Men nu kommer jag ihåg när jag råkade kalla sallad för salad istället för lettuce en gång i Boston. Det var på den där kända kedjan där de gör mackor med hål i, jag har helt tappat koncepterna nu, eller glosorna. Inte donuts men matbröd med likadana hål. Det var supergott med massa grejer i, man ska ju ha cream cheese så det hade jag säkert.

Man kan tro att jag är hungrig, men det är jag inte. Åt en ljuvlig brakmiddag med wallenbergare och tallriken var så tung att jag hade svårt att bära den. Så jag är fortfarande lite mätt. Men huvudet gör så ont att jag undrar om det är nåt annat än det vanliga. Har ju huvudvärk och migrän som beror på flera orsaker, men jag känner igen ungefär hur de brukar bete sig (de har varit mina närmaste ovänner i ett par decennier nu) och det här är värre. Till och med värre än de andra perioderna när jag har "avgiftats". Har till å med svårt att ligga i soffan för att huvudet kommer för nära hjärtat, vågrätt sett. Men Mikaels mamma mår bättre. Hans syster är där och hjälper till över helgen och Mikael hade tänkt försöka komma dit i veckan. Men han har civilkurs tre dagar och jag har vårdbesök de andra två. Ingen har sagt om hon får Rituximab så jag är inte labil för det längre. Nu mår jag bara dåligt för att hon har cancer, men är glad för att det just nu ser relativt ljust ut.

Mikael har räddat en tjej idag som fick sin väska stulen. Hon var från Australien och hade tre veckor och fyra länder kvar på sin semester. Blev av med pass, kreditkort och pengar. Blir så sur på folk som tycker det är ok att förstöra andras liv. Gissa om polisstationen dessutom var full av folk som skulle förnya sina pass. Det var över 50 pers före när de tog nummerlapp. Men Mikael fick in henne bakom receptionen, för hon måste ju försöka hinna få ett nytt pass av ambassaden innan tar helg. Tjejen var jättesmart och hade tagit en kopia på passet och kreditkorten och som hon inte förvarade i handväskan. Det är ett bra tips om man ska resa. Och så behöver man ha telefonnummer till där man spärrar sina kort, dygnet runt (hennes bank i Australien hade ju midnatt när hon hade eftermiddag här), och som man inte förvarar i telefonen.

Ni vet det där cyberpartyt som jag nog skrev att jag är inbjuden till? Är ju helt hög över en kalasinbjudning. Fast vi hade lite kalas för Johannes när Ellen var här, med kinamat och presentöppning. Men födelsedagsbarnet själv hade ingen aning om det. Nästa år dock, då kan han kanske hålla upp två fingrar och säga att han fyller två! Hjälp, han är så söt!!!!! Men cyberpartyt. Hon önskar sig cyberpresenter, dvs bidrag till ME-forskningen, men jag hade bara 2,44:- på kontot så vet inte om jag har råd, men eftersom forskningen kommer oss alla till del så tackade jag henne för presenten :-) Men jag råkade skriva det på en helt offentlig plats, vilket jag ju såklart inte tänkte på, så nu känner jag mig lite generad och hoppas att ingen tänker att jag försöker manipulera fram att det är synd om mig. Men om nån tänker så, så kan jag gott strunta i det. Min syster följer tydligen mig på fb:-) för hon erbjöd sig snabbt att bidra i mitt ställe. Jag blir så choked up när jag ens tänker på det att jag inte har tackat henne för det, för jag vet inte hur jag ska kunna tacka för det. Såna ord finns ju inte. Att hon betalar pengar för att jag ska få livet tillbaka. Men JAG FÅR INTE GRÅTA med det här huvudet. Så jag får faktiskt genast sluta tänka på det och också skjuta upp tacket. Att göra en Marykavalkad räcker ju inte precis som tack.

Goda nyheter! Mikael har hittat en sudokubok som jag ska lösa lite i. Så kul, det var ett tag sen den förra tog slut. Pundet är billigt så jag köpte en sudokubok på eBay för 44:- inkl frakt så därför har jag bara två spänn kvar. Det är allt jag har köpt den här månaden. Förutom tv, bredband och telefoni, hemlarm, el, hyra, bolåneränta, hemtjänst. På midsommar när alla är på bröllop i södra Tyskland ska jag köpa nåt som belöning till mig själv. Jag har kommit på massa mat jag vill äta: smörgåstårta, amerikanska pannkakor, Brie med kex och druvor, morotskaka med philadelphiaglasyr, hembakat bröd eller källarfranska från Ica maxi, sprödbakad torsk m färskpotatis och remouladsås, hembakade bullar (ljust gräddade utan pärlsocker), brulépudding, kycklingsallad från stamstället, kanske kinamat också. Och så drömmer jag om att göra en tiramisu fast i svensk tappning med fläder, jordgubbar, rabarber. Det kan funka om man häller flädersaft på savoiardikex, eller om jag helt enkelt gör en rulltårtebotten och häller på flädersaft och sen blandar rabarberkompott i mascarponeblandningen och skivar jordgubbar som ett lager och överst. Det kan bli en grym efterrätt! Man kan kanske hacka lite vit choklad grovt för att få nåt att tugga på, i tiramisu är det väl hackad mandel.Jag gjorde en chokladvariant som jag gillade och då tog jag också rulltårta fast med choklad i smeten, och hällde sen Caro över. Det har lite brända bönor-smak som kaffe fast mildare, för en efterrätt med massa espresso och likör eller vad det nu ska vara i är inte riktigt vår melodi. Men man vill ändå åt de där motstående effekterna med lena mejerier, smakrik kaka, nåt som tuggas. Jo, men en midsommartiramisu får det kanske bli. Eller så bjuder jag familjen på det på min födelsedag. Och just det, jag vill grilla korv också, men jag litar inte på mig själv så mycket att jag ger mig ut och tänder eld. Inte ens i en engångsgrill. Vore pinsamt om jag brände ner ridskolan och 10 bostadshus. Kanske ska jag bara hälla kokande vatten över några korvar i en termos, så kan jag äta ute utan brandfara. Å, det var en görbra idé att inte ligga hemma och gråta utan planera massa roliga saker. Fast får jag en vecka som denna så orkar jag på håret koka färsk pasta. Kanske ska förbereda med lite köttfärssås i frysen så jag får mat även om jag bara kan stå upp i fem minuter.

Igår ställde jag förresten mjölken i skafferiet.

Och idag klädde jag på mig och gick ut och hämtade posten. Nehej, det var ingen, men däremot hade Mikael gett mig posten i handen ca 10 minuter tidigare. Jag verkar bli väldigt påverkad kognitivt när jag har ont i huvudet.

Så därför kanske jag inte ska skriva långa blogginlägg om ingenting när jag dessutom har tagit Stilnoct.

Och nu måste jag läsa på om man får huvudvärk av att inte ta östrogen längre. Det är det enda som är annorlunda. Kanske också att jag fick naprapatbehandling dagen efter botox, men såvitt jag förstår det så är det bara den dagen man inte ska trycka på ställena. Det är mycket nu. Och nycklar och andra nycklar osv osv.

Vilken tårta!

Såg denna på Pinterest och blev så tagen att jag följde länken och skulle ge credit till den som gjort den. Men det var en bloggare som bara snott bilden utan att källhänvisa. Alltså, sicka människor det finns...

Pionkärlek

En av mina första parfymer i tidiga tonåren hette Pivoine, franska för pion. Det är min favortblomma även om jag inte visste det när jag var 12-13. Mina pioner börjar slå ut men är fortfarande bollar, som en kiwi i storlek snarare ön en öingisboll. Jag väntar med vördnad och spänning. Och ni förstår att jag dånar av den där magentafärgade buketten va?

Cellonjut

Jag har blivit lite cellotokig sen jag fick tillbaka cellon. Den hänger nu på väggen i vardagsrummet. Första natten tände jag igen när jag släckt i lägenheten, för att jag ville titta på den en gång till. Nästa natt hade vi upptäckt att man kan få resonans i den och då gick jag fram och sa Ho innan jag gick och la mig. För inte länge sen gjorde jag mig en hel cellokonsert när jag lyssnade på, och inte minst såg, diverse musikaliska favoriter på YouTube. Började med Yo-Yo Ma:s version av Svanen av Saint-Saëns, men jag blev liksom inte så förtjust. Han spelar ju perfekt men ändå lite tråkigt. Sen hittade jag en ung kille som heter Hauser (till vänster på bilden nedan) och som också spelar med sin kompis och då heter 2 cellos. De är tydligen rätt kända, fyller stora arenor och spelar rocklåtar så stråktaglet fladdrar. Här kan ni lyssna. Jag fastnade också för hans Adagio av Albinoni, men å andra sidan får man nästan vara skicklig för att förstöra den, Air On the G String var också underbar. Lite publikfriande låtval, men även några obskyrare verk fångade mitt intresse under min soffkonsert.


Sen måste jag passa på att tipsa er, när vi nu pratar om klassisk musik. I 50-årspresent fick Mikael (av Ingrid och Per Nilsson) biljetter till Lunchkonsert på Operan. Först äter man sallad och sen är det konsert. Det är på baksidan av Operakällaren fast i en liten lokal så man sitter nära de som spelar. Salladerna har varit fantastiska när vi har varit där, superb matlagning med så strikta ramar som en lunchsallad föreskriver, och musiken är Operans orkestermedlemmar som har framfört olika stycken som solister eller små grupper. De publicerar en termin i taget vilka som ska spela vad och när och vad det är för sallad, så vi har sett till att höra cellister och särskilt bra musik. Vi har varit där flera gånger för vi har bägge tyckt ofantligt bra om det. Tyvärr börjar det kl 12 och det är omöjligt för mig nuförtiden, men jag vill verkligen rekommendera det för den som kan. Lunch och konsert tar ca en timme, så med lite flextid kan man knö in det även i ett jobbschema.

Pionlust

Grattis Norge!

Jag är inte säker på vad man säger, Grattis på nationaldagen? Jag har i alla fall inspirerats av rött, blått och vitt, dagen till ära! Hoppas få se foton från firandet.