Har helt sonika gått omkring med alldeles egenhalvtorkat, fullkomligt outrett hår ikväll. Och folk såg mig. Och jag dog inte! Hade en liten målarfärgsfadäs som fick resultera i handfatssnabbtvätt. Och sen "torkade" jag håret på en t-shirt, och lite toapapper. Och "kammade" det med fingrarna. Skönt att vara gammal och passé, f'låt, jag menar gammal och trygg. Fast den här historien är väl inget för en sån som C'milla, som jämt ser perfekt ut i alla grader av nyss blött hår... Men för mig! A small step for man, a giant leap for me.
Tala om att den här bloggen gör en höna av en fjäder. Rättare sagt kacklar det så i hönsgården att jag inte hör vad du säger...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar