Jag är ett får

Nämligen en som går i fårskock. Ingen fårskalle alltså. Car jag har köpt ett par panelgardiner... Jag hade verkligen bestämt mig för att aldrig nånsin låta ett par såna komma innanför mina dörrar -- inte för att det aldrig kan var fint (särskilt om det är lite breda, feta tyger som inte bara är en liten tarm) utan för att det är för vanligt Jag är ju lite egen och måste uppföra mig därefter.

Men mina Josef Franck-gardiner i vardagsrummet känns plötsligt inte som om de passar in på nåt som har med jul att göra, och i fyra affärer igår var det faktiskt panelgardinerna för 69:- på EKO som var snyggast! Däremot är de lite sneda så jag måste sy om fållen på ovansidan så de hänger lodrätt (och idag tvättar jag så det får nog bli en annan dag) men jag ska se om jag vågar förära er med ett foto här så småningom. De är inte "spets och snor" i alla fall.... Perfekta marinblå och mörkbeiga med lite medaljong/ornament-stuk sådär. Utan att fördenskull vara "Jag har ingen egen smak så jag tog nåt som finns i alla tidningar just nu".

Visserligen brukar jag ägna mig åt navelskåderi här på bloggen, men ni kanske tycker detta var värre än vanligt. Orsaken till just detta inlägg är att jag upplever att världen är i gungning. Allt jag trodde på verkar vara ristat i filmjölk snarare än i sten. Har nämligen precis tvättat pappas rosa skjorta. Rosa! Skjorta. Pappa!! Så världen är verkligen ur led. Panelgardiner och rosa skjortor, var ska det sluta??

Inga kommentarer: