I gott sällskap 2

Ska inte säga nåt om Pillerills kommentar om att det är en myt att om man sitter still så sticks getingarna inte... Kan väl bara säga att det inte precis lugnade mig...

Var och åt med Mikael nyss. Utomhus. Det var en geting där, men inte så mycket på oss. Men mot slutet var det bara vi och två sällskap kvar, och då skulle den där getingen ner i min cola hela tiden. Han ville inte heller låta sig fångas av Mikaels tomma vattenglas. Jag fick hjärtklappning och spänningshuvudvärk. Sen när vi fick efterrätt blev han (i detta fallet getingen) som tokig och jag var tvungen att resa mig upp från bordet och gå bort en bit. M fångade honom i alla fall till slut under glaset och vi kunde äta upp utan ångest. Vi och vi, han hade aldrig varit rädd såklart...

Sen gick vi och handlade lite mat och kom ut i bilen, satte oss och somliga av oss fick panik över en oinbjuden medpassagerare. Getingen "fastnade" till slut vid fönstret i baksätet för där såg han ut och trodde han kunde komma igenom glaset. När han höll sig stilla var jag under kontroll. Men jag nådde inte att veva ner fönsterrutan. Men Mikael (St Mikael som dödar draken) vevade ner rutan medan han körde. Och vi varken krockade eller blev stungna. Men jag behöver nåt lugnande efter två incidenter på samma kväll. Har säkert fått ett grått hår också på kuppen.

För den som undrar varför jag sätter hit en bild på eländet är det av rent psykologiska skäl. Kanske minskar rädslan om man möter den ansikte mot ansikte!

Inga kommentarer: