What's in a name?

Sitter och läser bloggar medan jag väntar på att sömnpillret ska sätta in. Inser att jag har missat en hel veckas kreera mera. Det var traditionen jag missade. Tar dock nya tag med den här veckans, som är NAMN. Uppdraget var:

Tänk vad viktigt ens namn är och ändå det är bara ett namn eller... En del föräldrar väljer namn efter vad betydelse och tycker det är viktigt, andra går på trender, en del vill att det ska låta bra ihop med resten av syskonskaran osv.
{NAMN ett} Vad skulle du heta i förnamn om det var du som bestämt och inte dina föräldrar?{NAMN två} Kom på ett nytt efternamn.

Mitt förnamn Anja (som jag delar med 3705 svenska kvinnor, som tilltalsnamn alltså) kommer sig av att mamma och pappa inte kunde enas om nåt. Tror mamma ville Louise och vet inte vad pappa ville, om det inte var tvärtom. Farmor trodde att hon hade rätt till en åsikt och sa bestämt att det skulle bli Gunilla (tur att inte hon fick bestämma!!!). Så såg de nån Anja Notini, som visst var antingen "bara" författare eller kokboksförfattare. Det borde man ju googla på så man kan skriva ordentligt! Sagt och gjort. Se här. Hon är visst BÅDE författare och konstnär. Låter lovande :) Och boken som inspirerade var visst som jag mindes en kokbok. Ja, men den riktiga utmaningen då:

ETT Förutom Honla som har blivit mig pådyvlat skulle jag, om jag hade bestämt och inte m&p, kunna heta: Alba, Amanda, Beatrice, Bianca, Desirée, Heidi, Henny, Isabella, Julia, Leah, Livia, Louisa, Miranda, Nadia, Patricia, Paula, Stella, Thea. Dessa är inte nödvändigtvis de allra vackraste namnen jag vet, även om flera av dem är favoriter, men de är i alla fall dem jag kände mig mest som. Om jag måste välja tar jag nog Leah. Eller Livia. Livia tror jag.

TVÅ Mitt nya efternamn planerar jag ska bli Olergård, men annars skulle Vintemo också duga bra. Ikväll på nyårsfesten upptäckte vi förresten plötsligt att vi som satt vid bordet just då hade påhittade namn allihopa (jag räknade mig som en Mårdby i den stunden): Krylborn, Olergård, Kindestam och Stegeby. Men Klarin har vi inte snott i alla fall! Eller jo, kanske det -- kanske är vi tjyvande tattare, med tanke på mina bruna ögon och ovana att inte citera källor till bloggbilder och familjens obändiga lust att flytta!

Inga kommentarer: