Änglar och demoner

Ikväll var M och jag på Heron och såg Änglar och demoner. Vi satt i bänken och åt två cheeseburgare var. Jag gillar att inte bara ha finmiddag (som den i påskas!!) med honom utan "fulmiuddag" också.

Först lite bilder från filmen och sen mina åsikter:









Generellt gillade jag den här boken bättre än Da Vinci-koden. Filmen var också bättre. Katolocismen porträtterades bättre/snällare, om dock en persons lite för plötsliga omvändelse från maktlysten till underdåning var annat än trovärdig, men det är ju inte katolicismens fel utan författarens.

Apropå Dan Brown så säger Stellan Skarsgård, som spelar Richter, chefen för schweizergardet, att han inte har mycket till övers för Dan Brown (citerad bl a här och även i flera utländska medier, googla om ni vill). Han gick visste inte med på att spela rollen förrän han hade läst manuskriptet, som han tyckte var bättre än boken.


Kanske håller med. Han har spännande stories, men hans hantverk lämnar emellanåt lite att önska. I vilken bok det nu var, den från forskningsanstalten på Sydpolen var det nog, så stod det eerie på var och varannan sida. Förbjudet.

Kritiken i nån tidning jag läste var att det var en för snabb språngmarsch mellan de olika platserna i Rom, mycket likt hur han kutade runt i Paris och London i Da Vinci-koden i sitt söknade efter budskap i symboltäcke. Denna var bättre för att hela historien kändes trovärdigare. Och mer sympatisk. Jag är ju en av de många som inte tycker att religion och vetenskap är motpoler, utan där de verkar tala olika språk så har man antingen för lite kunskap om den ena eller den andra för att kunna bedöma dem rätt, eller så måste man specificera vad man egentligen menar så att man inte bara talar om olika saker och därför får olika svar.

Jag höll med om att spänningen ur boken när Langdon och Signora Vetra (som var påklädd och knappt hade klädbyte under hela filmen) letar symboler på Upplysningens väg var mer spännande i boken, för nu hann man bara med i princip resultatet av letande, inte jakten.

En underhållande film, och tänkvärd också. Man kan till och med utan problem sitta och diskutera den med folk över middagsbordet. Vi åkte hem istället.

M tyckte att det var lite otroligt att Vittoria Vetra kunde både latin och partikelfysik. Men jag förklarade att Giovanni sagt att de läser typ 9 år latin i skolan -- både humanister och naturare. Det kanske är så de läser grammatik och språkhistoria och allt sånt bakat in i ett. Jag tyckte inte det var otroligt att en smart kvinna (en som var så smart att hon inte ens hade 15-denierstrumpor eller urringning eller 10 klädbyten) skulle kunna bägge.

Däremot tyckte jag inte det framgick nog tydligt vem som hade betalat boven/mördaren och exakt vad motivet var. Minns inte om det var flerhövdat i boken också.

Varning för spoiler!!!

Sen vet jag inte om den där explosionen när antimaterian nuddar kanistern är trolig. Först en våldsam explosion som sen går tillbaka i en implosion och sen nån sorts rosa himmelsblomma av moln. Well, it makes sense i o f s att det först exploderar vid krocken men att antimaterian sedan imploderar/suger tillbaka sin egen "mängd". Eller nåt.

Spoler slut:

Det jag också gillade var att höra äkta schweizertyska, om än i alltför korta fraser. Men flera längtande ååååå utslapp mig. Dessutom var det franska och italienska av äkta slag, samt om det var nåt annat germanskt (än det himmelska schwyzer) så har jag lyckligtvis förträngt det. Skarsgård lyckades inte övertyga någon med sin dialekt annat än att han är en överbetlad svensk. Den skulle nog varit schweizisk. Det hade jag gillat! Men de har väl inga storkända schweizare. Bummer.

Gå gärna och se den om ni inte väntar er årtiondets bästa film. Jag ser faktiskt fram emot bokreleasen av "The Lost Symbol" (också en Langdon-bok till skilllnad från de andra två, mera okända) som ska vara i höst. (I USA, Kanada och UK den 15 sept med en staggering förstaupplaga på 5 miljoner!!! Det finns f ö mer än 81 miljoner exemplar av Da Vinci-koden ute i världen!!!!!) The Lost Symbol ska enligt ursprungliga rykten handla om Masonry och Joseph Smith, läste jag för flera år sen. Men på Browns hemsida, citerad här, står det:

Mr. Langdon is in the process of completing his newest manuscript Symbols of the Lost Sacred Feminine—an exploration of modern religious iconography and its origins in the ancient goddess cults.

Last month, while in Florence, Professor Langdon uncovered an ancient parchment that historians now believe may be the work of Leonardo da Vinci. The encoded parchment—bearing the name La Profezia (The Prophecy)—raised eyebrows when scholars discovered it was signed “LSPDV.” (Leonardo’s full name was Leonardo Ser Pieri Da Vincio).

Detta talar ju helt emot frimurar-temat. Den boken är en Langdonbok i Washngton-miljö och heter The Solomon Key och är kanske lagd på is. Vi får se.

Kan inte bestämma mig för om jag ska ge Dan Brown mina hårt hållna slantar 15 sept. Vi får väl köpa en pocket tillsammans i familjen och så får den gå runt med blixtens hastighet. Fast då får man vänta. Först kommer den ju i hardcover, för $15.63 på Amazon.


Synnerligen tråkigt omslag. Och boken utspelar sig under 12 timmar, så vilken kvinna det än ska handla om som Langdons underhuggare, så lär det inte bli klädbyten på henne heller. Billig budgetfilm, hrmf.

Inga kommentarer: