Jag har legat blick stilla (nästan) på soffan sen klockan 19 ikväll. Huttrat och svettats om vartannat. Tittat på mer TV än vad som var nyttigt. Nu klev jag upp och tog Alvedon. Men det är en sån konstig kväll. Mest för att Mikael inte är här. Det känns så underligt, det att jag liksom inte kommer ihåg hur det brukar kännas när man gör sig redo för att lägga sig -- det är som ett spår som har snöat igen. (Dramatiskt sagt måhända, med tanke på att han har varit borta bara 16 timmar...)
Men klok som jag är så begriper jag att känslan av att "Nu ska jag sova" inte kommer av sig själv. Så jag ska som en duktig flicka gå och göra "tre saker" som det hette hemma hos mig när jag var barn: Kissa, tvätta händerna, borsta tänderna. Så får vi se.
Jag längtar så efter den där Mikael. Ett kungarike för en puss och en kram!
Gonatt, hoppas jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar