Idag tänker jag på två komplimanger. En fick jag för två dar sen och en för ett halvår sen:
Eva M kallade mig för vacker i söndags.
Katrin sa att min vigselring var Anjig -- kan ju visserligen tolkas hur som helst, men jag tog det som en komplimang att jag har väldefinierad -- och god -- smak :)
Man kan gå omkring med sina gamla komplimanger och ta fram dem, putsa dem lite, njuta av dem igen. Som antika möbler som bara blir mer värda med tiden. [Gör ett njutningsfullt Marabou-ljud som dock är helt kalorifritt.] Underbart är inte kort!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar