Godis, what's up with that

Min gamla högstadiekompis Heléne skrev följande ljuvliga kommentar på Facebook nyss:

Spyr snart, åh vad godis e gott :)))

Vad är det med godis som gör att fast man är spyfärdig, så väntar man en stund tills spykänslorna går över, och sen fortsätter man äta? Det må låta som en retorisk fråga, men jag undrar verkligen!