Läkare, grr

Monnah skrev om "puckade läkare" och jag bara suckade. Blev nästan inte upprörd. Orkade inte. Jag är så trött på läkare. Min läkare brukar avsluta besöken med "Då ses vi om ett år" (dvs, Du får inte få några nya fysiska problem förrän om ett år). Senaste gången började hon prata rökning, alkohol och matvanor (igen) innan jag hade hunnit med alla punkterna på min lista; "Det är bättre att äta morot" och annat trams. Jag ville hellre hinna fråga om min bensmärta utan svullnad hade med hjärtat och/eller blodtrycket att göra. Jag tror jag hann fråga, men hon svarade att jag skulle fråga min neurolog för det kunde vara nervsmärta. Varför skulle det vara det, när det känns precis som när jag hade högt blodtryck? Sprängkänsla i fötterna/benen på kvällen. Och det sa jag också.

Och de små sakerna tar jag ALDRIG upp, som hudproblem och sånt. Bara livshotande saker (som 203/165 i blodtryck) och remisser som jag måste få hjälp med. Om man hinner med hjärtat och medicinerna och remisserna, och kolla så att ens prover är normala (det får jag förresten alltid fråga efter själv, hon säger aldrig nåt. Och så svarar hon aldrig med en siffra utan bara "det är bra". Nära det låga eller nära det höga? Det är ju intressant när man har sköldkörtelproblem som inte alltid håller sig på samma nivå. Jaja.) så får man vara mer än nöjd. Och ändå får jag dubbel besökstid. En hel halvtimme. Ett års medicinsk genomgång på en halvtimme? För en kroniskt sjuk? Skippa morötterna, för sjutton!!

Men det som fick mig att bli rejält trött efter senaste besöket var när jag skulle till Apoteket sen. Jag hade bett rent ut om att få recept så det räckte till ett år, dvs fyra uttag à 90 dagar. ("Vi ses om ett år", följt av mediciner som räcker ett kvartal, det är inte min sorts matte...) För första gången ser det ut som om det har blivit rätt. Men så var jag på Apoteket och skulle hämta ett gäng av mina många mediciner. Och så trodde jag att jag hade glömt att skriva upp en av sömnmedicinerna och frågade när senaste uttaget var. Lång historia redan för lång, men då visar det sig att jag har fått fyra uttag på tre månader var, inte som vanligt att man får ta ut ett nytt kvartals medicin när man vill efter två månader. Nej, jag måste vänta exakt tre månader. Medicinen räcker exakt tre månader. Det betyder att nästa gång jag måste till Apoteket är den 26 december. Perfekt. Och om jag tappar ett piller under diskmaskinen, ska jag vara utan en natt mitt i jul då eller?

First, do no harm.

Pust.

Pest.

1 kommentar:

Monica sa...

Ja, vad ska man säga?