Liten, ibland.

Jag har väntat i evigheter på att bli sömnig, men för en timme sen kom jag på att jag har glömt att ta mina "långsamma" sömnpiller. Och eftersom jag inte är sömnig än (trött dock, alltid) är hjärnan också fortfarande igång. Här kommer det inlägg!

Jag har verkligen ett problem. Det är min största svaghet (om inte ni har hittat nån hos mig som stör er ännu mer! För säg gärna till då) och har varit det ända sen jag blev lite mer medveten och kom över mina första tre svagheter: slarvig, pratig, lat. Kom över och kom över, det kan ju diskuteras. Men om jag ska lugna mig lite nu och tala allvar, så har jag en svaghet som är stor och som jag inte tycker om. Jag kan inte innefatta hela i ett enda ord, men den har med mitt förhållande till andra att göra. Jag är generös, men bara när jag tycker att folk förtjänar det. Jag är ibland en liten människa. Som att jag har sån lust att trycka ner en människa som jag tycker är stursk utan anledning och som skryter över en uppgift hon fått. Då vill jag, helt sanningsenligt men onödigt, säga: Ja, de frågade mig först, men jag kunde inte.

Jag kan också se på folk som gör dumma, olämpliga eller tanklösa saker och döma dem. Tycka att de är rätt puckade. Att jag är smartare än så. Ja, det är jag väl kanske, men i samma sekund som jag ser ner på dem gör jag kanske ett större fel än ... och jag ska inte skriva ner några av de omdömeslösa sakerna här, även om jag inte lovar att jag kan hålla mig från att ringa mamma imorgon och berätta. Det är hemskt! Att vilja dela med sig av nån annans omedvetna pinsamhet! Usch, jag suckar. Det är ju förfärligt att vara 41 år och inte ha kommit längre. Liten!

Men jag ska inte helt såga mig själv vid fotknölarna. Alla har svagheter, brister, weak moments. Till och med en blind fläck. Jag har en också, men den ser jag inte.

Men jag önskar mig verkligen att jag i allt kunde vara en generös människa med stort, öppet hjärta. Och att jag inte brydde mig så mycket om ifall saker var rättvisa, om folk har förtjänat saker eller inte, kanske också jämfört med mig. Strunt i vem som är först i kön. Låt folk gå på bara. Och le. Make their day.

Inga kommentarer: