Vilken dag

Hade tid hos doktorn imorse 8.35. Tjena. Hade nog hunnit med 3½ timmars sömn, eller nåt sånt. Har legat i sängen i tre timmar nu på eftermiddagen (och hade som vanligt svårt att stänga av huvudet för jag kom på så många roliga blogginlägg, som jag har glömt av nu...) men jag längtar väldigt mycket till i natt. Kanske blir en blessing in disguise om jag kan somna tidigare i natt. Även om det inte brukar funka att tvinga sömnen.

De där pionerna var lika kassa som nästa bukett var fantastisk! Den är full av blommor som fortfarande står sig, över en vecka senare. Och det var en kvist liljor med och som numera luktar så starkt att jag har fått ställa in den vasen i badrummet. Om dörren är öppen känner jag hur det tar över hela lägenheten. Men min vana trogen lämnade jag dörren öppen förut idag för att jag körde torktumlaren. Och nu luktar det lite väl mycket blommor här hemma.

Lägg till detta att jag fick en parfym på posten som också luktar, eller i alla fall så luktar lagren av förpackningsplast. De var aningens fuktiga och själva flaskan var också hal, så nu luktar det parfym och liljor. Måste kanske flytta ut på balkongen. Det är inte lätt att vara så doftkänslig. Men värre problem finns ju.

(Ja, efter flera veckors letande efter en ny parfym -- hade bestämt mig för min favvo igen, Romance av Ralph Lauren men den blev aldrig billigare än 300 spänn och jag var lite för snål -- så gav jag med mig och köpte en Estée Lauder Pleasures/bloom för bara nån hundring utan lock, och det var det som var felet vid postningen att toppen måste ha tryckts ner under transport eftersom flaskan var fuktig av parfym.

Dessutom har jag fått mitt komet-garage idag! Det är en klump som inte är det vackraste jag sett, men det ska bli så underbart att inte ha kometen i hallen. Man får redan gå på sidan till min säng och det ska bli skönt att kunna gå rakt i hallen.

När jag åkte hem från läkaren idag (tänk att kunna ta sig dit själv! Och även om själva besöket inte öppnade några mirakulösa portar av välmående, så gör hon ändå sitt bästa med det hon kan, som remisser och annat) gick fyra ungdomar i bredd till skolan och jag använde faktiskt tutan. De vände sig om och såg glada ut allihopa när de såg kometen. En kille ropade: "Kör ditt fortaste", varpå jag la i harens växel (den långsamma har ju en bild på en sköldpadda vid vredet). Sen höjde jag ena handen i en segergest och puffade vidare. Men man kunde ju tro att ungdomar skulle retas lite, men de flesta ungdomar jag har mött har blivit på gott humör och tyckt att den liksom är lite... jag vill inte säga häftig eller cool, men att de gillar den på nåt vis.

Folk reagerar mycket olika på kometen. Jag ser ju lite ung ut för att behöva ha den, så folk fattar att det är nåt fel på mig. En del blir väldigt artiga, överartiga, och lämnar väldigt mycket plats och nästan med yviga gester. En del ler och man ser hur de tänker att det är väldigt käckt med en komet osv. En del reagerar inte överhuvudtaget.

Och just det, jag har fått ett garage till min komet. Eller det skrev jag för två stycken sen, ser jag här. OK, det var nog tecknet på att dagens hjärna inte är knivskarp. Jag ska avboka de där sista hjärnoperationerna för jag känner mig dessutom lite ostadig i högerhanden.

Men HJÄLP vad det luktar här hemma. Gott fast mycket. Om ni vill dölja nån obehaglig strumplukt eller så är ni välkomna hem till oss. Här luktar allt rosor.

P.S. Det här är väl inte av allmänt intresse -- men hey, när brukar min blogg vara av allmänt intresse?! -- men jag brukar ju tycka att jag har ordning på saker. Jag orkar inte städa, men jag brukar ha orkat organisera saker och därmed veta var de är. Vi behövde tvättmaskinsmanualen. Den fanns inte i den alltmer svällande tidskriftssamlaren. Hade ett minne av att jag lagt den på själva tvättmaskinen. Men där låg den inte. M satt och kollade på nätet bland modellnummer och allt, och hittade den till slut. Ingenjören tillika manualnörden i honom satt och läste om olika tvättprogram, inställningar osv. Men nåt gnagde i mig. Har jag slarvat bort en så viktig sak som en apparatmanual? Det kändes inte bra. Så idag tittade jag efter där jag sa att jag lagt den. Den kunde ju ha ramlat ner mellan maskinerna när tvättmaskinen kör centrifugering. Det låter till och med troligt. Och jag hade ett minne av att jag sett kanten sticka fram, kanten på broschyren ovanpå tvättmaskinen men under träbänken. Och vet ni vad? Manualen fanns där, den hade glidit över och låg på torktumlaren! Jag blev så glad! Det var som en bekräftelse på att min hjärna ändå har några celler kvar, att jag inte är helt borträknad, opålitlig, helglömsk. Det gjorde mig väldigt gott.

Nu är det dags för migränpiller och en akut-gorbys. Vi måste göra nåt åt det här med matlagningen! Kanske ska läsa på kommunens hemsida om hur det beviljas hemhjälp. Usch, vad läskigt.

Igår (=en dålig dag) tvättade jag håret och satt upp vid matbordet i två timmar. Det var alla ansträngningar jag gjorde. Det fick jag feber av. Det låter väl som om jag kan behöva hjälp? Vi har ju klarat oss på att Mikael har varit hemma så mycket. Men nu när han jobbar "borta" måste jag klara mig mer själv. Ja ja, bla bla bla.

---------

Vilken räddning! Brolin, din tunnis, you've got nothing on me! Jag sitter i köket. Jag ser en geting på balkongen genom köksfönstret. Inser att lägenheten luktar som 100 blombuskar och att balkongdörren är öppen för att vädra ut sagda doft. Den måste vara på väg in hit! Jag slänger mig upp, märker att överansträngningsknät spökar så jag springer haltande till dörren och drar snabbt igen den. Ni förstår väl referensen till Brolin? Min oerhörda reaktionsförmåga alltså.

För mamma fick ju in en geting som var stor som tre på Mors dag. Nåt sånt vill jag inte vara med om, särskilt inte när Mikael inte ens är hemma och kan rädda mig! För visserligen tycker jag att varje redig kvinna ska kunna rädda sig själv, men jag gör faktiskt undantag för getingar och ormar.

Har jag berättat att mina sinnesintryck har börjat spöka på sistone? Jag ser saker på golvet, typ spindlar, som inte finns, eller fläckar på kläder, känner saker på huden som inte är där, känner dofter som inte finns. Härom dagen började det lukta kaffe under en kaffereklam. Det har vi ju säkert inget hemma. Igår luktade det vanilj, men det enda som fanns i närheten var knäckebröd. Jag har också börjat höra saker som jag inte är säker på om jag hör eller inte, men i enlighet med ovan så är det nog inbillning. Gissa om jag hör en geting nu. Har redan varit uppe tre gånger. My knee is killing me. Men om det faktiskt vore ett riktigt ljud så skulle jag ju upptäcka den. Och jag har ju lite korsade banor mellan mina sinnesupplevelser right now, så precis som det inte fanns nån vanilj så finns det nog ingen geting.

Men man kan ju få hjärtattack för mindre.

Nu hörde jag den definitivt! I köket. Eller var det en fluga?

Hjälp, vilken låg historia det här blev. Jag såg den till slut. Hämtade flugsmällan och den där som är som ett tennisracket som ska zappa ihjäl flygen. Men jag var inte säker på att batteriet inte behövde bytas efter tre årstider i garderoben, så jag vågade inte irritera djuret genom att bara slå till det, utan jag tänkte anamma metoden döda direkt. Men nu höll jag istället huvudet kallt, öppnade balkongdörren och ställde mig så att jag var bakom getingen och kunde gå mot den så att den då skulle flyga mot dörren. Den gjorde det och var ute på bara några sekunder. Men det där med hjärtattacken är nog ändå sant. Nu blir det ryggläge resten av dagen. Puh. Det är inte lätt att vara djungelkvinna och försvara sitt hem.

1 kommentar:

Monica sa...

Ujuj! Tempo...