Måndagsmiddag

Mikael och jag har varit gifta i tre år, den 12 september. Det här året hade vi planerat att fira det ett annat datum genom att använda en Grouponkupong och äta middag efter min botoxbehandling. Det visade sig vara mer än lyckosamt att skjuta upp det några dagar, för jag var fortfarande för ledsen för Robs bortgång den tolfte för att vilja fira.

Men i måndags hade vi då en bordsbokning i Gamla stan. Vi fick ca 60% rabatt och fick trerätters middag för bägge två för lite under 400:-. Vilket fynd, eller hur.

Jag åt typ en toast Skagen som var ok. Mikael åt nåt spännande med getost, rödbeta och balsamico. Sen åt bägge två oxfilé med enorma klyftpotatis från Idaho och chipotlebearnaise. Jag tror chipotle är en sorts chili. Huvudrätten var fantastisk. Sen åt jag creme brulee. Den var jättefin. Mikael åt en lite för uppuffad banana split. Min meny var som hämtad direkt från 80-talet, det är jag medveten om. Men jag gillar gammal hederlig mat mer än ubermodern mat, så är det bara.

Vi hade också supertrevligt. Det var spännande med andra människors smaker på maten, och att gå ut med både mascara och nagellack och känna sig fin. Mikael var också uppklädd och vacker och konverserade ledigt och intressant. Jag kände mig uppvaktad och som man gör i början när man lär känna varandra, när man är intresserad av att höra vad den andra tycker om allt från skolpolitik till ... ja, vad är motsatsen till skolpolitik på ett konversationsmässigt plan? Grädde?

Jag har haft migrän fast väldigt försiktigt sen jag fick botox. Så är det jämt. Antar att det retar migränmusklerna att få en spruta inkörd i sig. Men jag klarar mig i princip på alvedon, så det är inga allvarliga huvudsmärtor det rör sig om. Jag är oerhört tacksam för att jag fick komma till min neurolog för tre år sen och för att han har fått bort så väldigt mycket migrän ur mitt liv. Och för Sveriges politik, som låter mig få dyra sprutor med kjempestor subvention.

Men mest är jag tacksam för Mikael, att han lever, och lever med mig. Fast han är lättare att njuta av utan migrän. Så jag älskar både Mikael och neurologen.

Inga kommentarer: