Har haft osedvanligt svårt att synka trött och sömnig ikväll, men tänkte prova att lägga mig ändå. Så jag öppnade skåpet och skulle ta min sömnmedicin. Då låg mina första sömnpiller kvar i ransoneringsburken. Vet inte om jag tog dem ur paketet när jag skulle, eller om jag inte har tagit några. I så fall förklarar det ju bristen på sömnighet. Härom kvällen tog jag däremot dubbla. Mikael kommenterade att jag verkade ovanligt vinglig. Det var jag med. Helt borta i kropp och knopp. Sluddrade och vinglade. Vet inte varför det är så kul att folk betalar för det på krogen.
Och nu börjar jag märka att det verkligen inte funkar i huvudet. Skulle köpa deo och såg att de hade Cornetto för 5:-. Förra gången jag såg det hade jag köpt en till mig själv, men ingen till Mikael, och fick så dåligt samvete över att jag inte hade tänkt på honom. Så idag gjorde jag mig minsann till och köpte varsin. När han kom hem sa jag glatt att jag hade köpt glass till honom. Efter att ha tackat mig påminde han mig om att han hade köpt en hel kartong med glassar när glassbilen kom. Om det nu var igår. Det hade jag glömt. Och just det, jag skulle ta en glass från frysen, och alla ligger utspridda i översta lådan. Det var en Hemglass-blandlåda så jag valde bort strutarna och skulle ta en dubbelnougat. Tog en, lät den smälta lite, och blev sen väldigt förvånad när det var en sandwich. Samma sak med mitt kvällste, som jag tvingar i mig nu. Jag tittade nämligen på teerna, bestämde mig för pepparmynt, och sen när det började lukta te fattade jag inte varför det luktade svartvinbär. Det verkar som om minsta sak blir fel, tankarna avbryts mitt i och blir inte vettiga. Om det här inlägget är förståeligt är det väl första gången på den här veckan, och om inte, så sa jag ju att jag var lite borta.
Jaja, jag ska ju inte varken operera eller disputera, så det får väl vara såhär.
Orkade inte gå på ME-föredraget i stan härom dagen. Det var synd. Hade tänkt tvinga mig dit, oavsett hur jag mådde, men tre dagars gråtande hade jag inte räknat med att behöva övervinna. Hoppas hitta nån utförlig beskrivning.
Däremot blev jag lite glad idag. Vanna har varit här några gånger i veckan, eventuellt varje dag, jag vet inte. Idag vaknade jag till av att hon ville upp i sängen. Mikael sa att hon hade stått och gläfst utanför min dörr jättelänge innan han reste sig upp från datorn och släppte in henne. Men när hon så hade kommit upp i sängen och lagt sig bredvid mig, så tittade hon mot köket och undrade varför Mikael inte kom också. Det var så hon ville ha det. Mys i sängen. Inget jobb eller så. Trots att hon inte har något språk är hon så tydlig med vad hon vill. När han inte kom så hoppade hon ner igen. Tänk om problem kunde lösas så lätt... Men hon var gullig.
Har inte gråtit idag. Men mitt IQ har förmodligen varit lika högt (lågt?) som min puls. Vill ta med Ellysen på en resa, men just nu tror jag inte att något i hela världen hjälper henne. Och det vore ju misslyckat om jag sover hela dagarna och så får hon sitta där och gråta själv.
Mamma har förstört ryggen och kan inte ens gå ur sängen för att äta. Det också.
Tror alla är lite förstörda av det här.
Kollade förresten som hastigast på Norwegian och SJ på biljetter till begravningen. Att flyga var billigare. Det ska inte behöva vara ett ekonomiskt offer att välja det miljövänliga. Men jag är tacksam, vet inte om jag hade orkat åka tåg.
Hoppas ni sover gott. Det är viktigt.
Och säg jag älskar dig till någon, och mena det. Dagens läxa, hälsar Gud. Inte för att han använder mig som lärare till mänskligheten, men ni fattar. Jag ger mig nu. Bättre sent än aldrig.
Kram.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar