Fri?

Som liten önskade jag mig att bli stor, för då får man göra vad man vill. Visst. Får, men kan?

Inser att det inte bara är jag som sjuk som har begränsningar. Alla människor har det, vare sig det är energinivå, pengar, tid, mod, vadvetjag.

Källa
 
Så man får väl leta efter det som låter sig göras i just ens eget liv, inom de gränser som omständigheterna har satt åt en själv. Och detta är inte någon motsats till "sin egen lyckas smed" eller så. Alla kan inte allt, det är bara omöjligt. Inte ens ingen kan allt. Om det nu blev rätt. Men man ska som sagt fördenskull inte deppa ihop och inte göra eller bli eller vara något.

Jag ska vara en liten turkos fågel. Utan fötter. Men den sjunger nog bedårande vackert. Och här slutar övriga likheter. Eller, det gjorde de ju även före det med utan fötter. Jag fattar nog inte riktigt längre vad jag skriver.

That's my cue.

Inga kommentarer: