Ingen instagrammad middag...

...men jag kan beskriva den.

Min man är ju inte som andra. Vilket jag är glad för.

Men ni vet hästdebaklet som pågår i media och nu även tycks ha sträckt sig förbi Findus lasagne till våra allraheligaste Ikeaköttbullar. Ja, Mikael är inte riktigt säker på vad grejen är. "Det finns ju hästentrecote på Hemköp varenda vecka", säger han, och har rätt i den saken. Det är ju inte råttkött eller skalbaggar vi möjligtvis fått i oss. Och problemet är väl snarare -- eller? -- att man använder ett namn på nåt som det inte är, och tjänar pengar på mellanskillnaden. Kanske och eventuellt är det också nåt med att kor och grisar som är menade åt mat i alla fall i Sverige har en styrd och lagstadgad uppfödning, medan man inte kan vara säker på vilken självdöd pålle som säljs som nötkött. Om den har varit ordentligt frigående och så vidare.

Sen är hela det där med hästar som djur och som sällskap och familjemedlemmar en ytterligare komplikation. Det problemet har vi ju inte i vår familj, men jag tror inte varken den goda hundens moder eller kusinbarns-M, som bägge är i stallet som andra är på kontoret (vad säger det om S, som både är på kontoret och i stallet? Jag har nog snott in mig i nåt nu...), skulle jämställa hästkött med nötkött, till exempel. Jag minns däremot när jag var barn att det gick nåt rykte om att hamburgare var gjorda av hästkött och att de var extra fina för den sakens skull. Ja, såna rykten kan ju fortgå tills McDonalds har etablerat sig så grundligt i varje svensk håla med självkritik att folk har märkt att hamburgare inte precis är lyxmat. Det var det dock när jag var sex år, eftersom Donken öppnade sitt första hak i Nordstan och det var väldigt exotiskt med hamburgerrestaurang. Vi från framsidan är ju inte uppvuxna med Vegabaren. Och min karriär som lättlurad började tidigt.

Hur som helst, jag famlar efter orden och använder fler än nödvändigt. Min man gjorde ett eget inlägg i hästköttsdebatten och köpte hem en hästentrecote härom dagen. De hade rea, kanske just hästkött inte säljer så bra nu... Damen i affären sa till honom att man skulle steka den som om den vore nötkött men krydda den som om det vore ... och så minns han inte. Och hittade inga recept. Vi åt i alla fall fina skivor entrecote med pepparsås, klyftpotatis och sallad med eller utan dressing, beroende på hur man är hågad. I vårt hushåll står dressingen bredvid, det är viktigt för somliga. Jag ordar fortfarande. (Är nog lite nervös för om vi ska verka konstiga som äter häst. Men vi äter ju å andra sidan kanin också, så det är väl kört...)

Min åsikt om hästentrecote är i första hand att det smakar väldigt väldigt lite. Pepparsåsen räddade det. Damen i affären måste ha sagt att man skulle krydda mycket. Både nöt och gris smakar, och det tycker jag till och med att det vita köttet på kyckling gör, för att inte tala om lax och makrill, kanske inte torsk så mycket. Men häst var väldigt tamt i smaken. Kan alltså inte förarga nån på just det planet. Sen upptäckte Mikael att det var väldigt svårt att skära skivor av köttet. Det var liksom för mjukt. Och med min smakupplevelse i bakhuvudet tolkar jag det som att trådarna i köttet är extremt korta och smala, för det var verkligen inte som nötkött, som ju i ett fint långkok kan bli randigt som en trasmatta. Tyvärr hade konsistensen väldigt mycket gemensamt med lever, vilket jag får kväljningar av. Det var nog de korta trådarna som gjorde det. Annars såg köttet väldigt fint ut, och var i princip fritt från feta och seniga bitar. Mikael fick en medium rare bit medan min var well done, och där upptäckte vi ett misstag till. Well done är helt fel. Om den är rosa i mitten får man mycket mer nötkänsla och mindre leverkänsla, både konsistensmässigt och smakmässigt.

Min slutsats av detta experiment är att vi inte köper detta igen, men att det egentligen var fint kött, bara att vi inte är vana vid det. Som en amerikan och saltlakrits. Man ska nog ha fått det sen barnsben för att riktigt kunna uppskatta det.

Men prova gärna själva. Tror kilopriset var sänkt till under hundra. Det experimentet var det värt. Men krydda rejält och genomstek inte. Och se vem ni kan lura!

Inga kommentarer: