Men somna då

Igår var jag bara lättad att smärtan var över, idag är jag rädd. Märker att mina sinnen är på helspänn, för maten smakade mer än den brukar, och varje gång det pirrar till i hjärt- eller magtrakten blir jag mer rädd än förra gången att det är Smärtan som kommer tillbaka. Men jag måste tänka att om den gör det, så klarar jag det. Ingen idé att stressa över. Men jag vill inte mer.

Inatt mådde jag bra men hade nog ätit för lite, för jag fick nattsvettningar igen och var alldeles blöt i håret när jag vaknade. Dagens dusch var nog den skönaste på åratal.

Har läkartid imorgon -- idag! -- klockan ett. Så nu stressar jag för att jag borde somna. Men mikael ska följa med och har redan lovat att sköta snacket så jag slipper tänka och koncentrera mig. Vi får se om morgondagen leder närmare gåtans lösning.

Och så längtar jag efter att skriva om nåt roligare här.

Förresten stod det i tidningen att det var kaos på akuten på SöS igår. Jo, jag märkte visst det. Men jag fick i alla fall ligga ner.

Inga kommentarer: