Överväldigad

Mikaels äldsta har fyllt 30 och igår kväll var det fest. Han har fina avkomlingar!

Festens yngsta deltagare, Emmy på 7 månader, var den goaste bebis vi träffat på länge. Jag var alldeles lycklig när jag höll henne.

Alla var så snygga! Ser ju sällan festklädda människor. Det var kul.

Trots en rekorddålig vecka klarade jag kvällen förvånansvärt bra! Nu har jag bara de vanliga symptomen som vilken dag som helst, hoppas efterdyningarna blir hanterliga.

Några av de små söta 30-åriga tjejerna på bordet bredvid nämnde ord som takpannor och huslån. Lustigt.

Jag skämdes lite när jag kom hem för att jag varit så asocial. Har inte riktigt haft hjärna att konversera och kommit på att man kan ställa frågor till folk i konversationer, det är artigt och trevligt. Men, men, jag gör mitt bästa.

Vågade inte ha boan på mig.

Men den lilla svarta klänningen gled på och jag såg inte massiv ut!

1 kommentar:

Klarins sa...

Du vet ju vad jag tycker om små svarta, eller inte tycker om, men det måste ha känts härligt att ha nått sitt mål (=klänningen på festen)!
Igår hade jag på mig i kyrkan en brun-chockrosa-beige-orange klänning ffg. Har inte fått på mig den förut.
En av våra kära amerikanskor sa nåt om "your Little skinny figure". Orden var ljuv musik. SKINNY! Underbar överdrift.

Men kanske är vi lite för viktcentrerade?! Det är trots allt inte vad livet går ut på. Men man mår så BRA när man känner sig smal.