Apparaterna har ett fast grepp om mig. I Italien kunde jag till och med läsa en bok, kort och enkel visserligen, kanske för att jag inte redan använt upp alla bokstavshjärnceller på Facebook (bara wifi utanför receptionen, och jag orkade inte sitta upp mer efter maten). Jag funderar i alla fall på att lossa det greppet lite. Och skära ner feeds-listan (igen).
Och om jag då istället orkar läsa så är det en rejäl vinst för mig.
Om jag skulle orka ta nåt ansvar för den här bloggen skulle jag också bli glad. Oftast känner jag bara en impuls att skriva när jag mår riktigt dåligt och måste ventilera mitt elände. Men det är ingen blogg, det är en deppression!
En god vän satte in en bild nyss nånstans, antagligen på instagram för jag är väl inte på så många fler ställen och skrev nåt om att hon drömmer att hon är i Arizona med en Airstream (gammal amerikansk husvagnsmodell) och med en öppen eld.
Det slog verkligen an hos mig. Jag älskar pinterest för att det är positiv eskapism. Och när man är rätt så mätt på sitt verkliga liv, kan man planera fester, tepartyn, modevisningar, möte i skoklubben, kurs i modisteri eller vad hattmakeri heter osv. Att drömma om saker är aktivt, att bara glo på fina bilder i en feed är passivt.
Så jag ska ta tag i de här sakerna. Slösa mindre tid och energi och fokusera mer, så jag gör vad jag verkligen vill snarare än vad som kommer upp när man slår upp det ena eller andra på telefonen/plattan.
Det känns bra. Och om ni har några önskemål får ni gärna säga till. Jag hade tänkt rapportera om prinsbröllopet, och jag har massa bilder sparade, men jag orkar aldrig ta mig samman, särskilt nu när det är så långt efter. Kanske kan börja ha lite färre åsikter. Som att man kan låta bli att tycka nåt om vissa saker. Det låter svårt, men om man begränsar sig kanske man faktiskt får nåt gjort!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar