Såg en debattartikelsrubrik idag -- ja, nu har det gått så långt att jag bara läser rubrikerna, och ändå har en åsikt om det förmodade innehållet -- om att asylsökande män borde få ett informationshäfte om hur man beter sig i Sverige.
Men vad är det för orättvisa? Ska inte kvinnor få ett också, och barn? Alla har rättigheter, och inte bara männen har skyldigheter. Om en man ska få besked av svenska staten att i Sverige är det olagligt att slå fru och barn, är det inte lika självklart att kvinnan får besked att hon har rätt att inte bli slagen? Att hon har rätt att ta körkort, arbeta, träffa människor? Och att barnen har en rättighet att gå i skolan tills de är 15 eller 19 år, och att det faktiskt är deras skyldighet att gå varje dag och läsa sina läxor. Att alla har rättigheter men också skyldigheter. Ett sekulariserat land betyder inte anarki.
Jag är ju inte feminist. Inte för att jag inte tror på kvinnors rättigheter, för det gör jag verkligen, utan för att ordet feminist har kapats av manshatare. Inte alla feminister är manshatare (måste man verkligen lägga till en sån självklarhet?!), men det här att könen är jämställda och jämlika borde heta något mer neutralt än bara det ena könets namn. Maktkampen var från början kvinnornas, med rösträtt osv, precis som med de svartas rättigheter. Men när skillnaderna och ojämlikheterna är teoretiskt borta och lagstadgade, då är ju kampen allas. Det är mitt ansvar som vit att inte se ner på svarta, gula, bruna, röda och tyskar på campingplatser. Det är inte hos de svarta som problemet med rasism ligger, sagt med viss brasklapp, för jag förstår att saken är mycket invecklad t ex i USA. Och nu är det inte kvinnornas kamp för rösträtt, det är allas kamp för alla människors lika värde.
Så jag tycker baske mig inte det är en bra idé att män ska få reda på att man inte får slå sin fru i Sverige. Det är precis lika viktigt att man säger det till henne. Hon har rätt att slippa, lika mycket som han har skyldighet att låta bli. Och även om det oftast är männen som slår, så är det inte bara männens problem. Det är allas kamp för alla människors lika värde.
Jag tror nämligen inte på att det är de som har makten som man får vänta på att de ger ifrån sig den. Jag tror på små revolutioner. Att man säger Nu räcker det, nu gör vi såhär. För allas lika värde.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar