Jag har haft den roligaste kvällen i mannaminne!
Det var cirkus i stan, by borde väl vh heta förresten?, på ängen bredvid där vi bor (där det också är valborgseld och tivoli och annat kul) och Mikael överraskade mig med biljetter! Han hade dessutom ordnat lov att ha med baden-baden in, så jag låg rätt bra där! Tog kometen dit (och jag var något trafikfarlig tyckte M, själv märkte jag inte riktigt vad jag gjorde, vilket bekräftar ovanstående) och släpade mig upp för en trappa och ner för en annan, och fram till våra suveräna platser längst fram, i egen loge med perfekt utsikt, precis vid ingången till manegen och så nära djuren man kunde komma.
Man tror ju att en liten cirkus i västerhaninge mest ska vara några fjantiga clowner och en hund som hoppar genom en rockring, och så några starka män och vackra kvinnor med små kläder och glitter. Männen ska för all del också ha lite kläder. Lite lekskolenivå.
Men detta, detta var absolut STORARTAT!
Clowner, inga renodlade utan de två som lurade oss till skratt var också duktiga. Den ena spelade klockspel på sin kostym, spelade Beethoven på baksidan av stekpannor och involverade publiken med några "frivilliga". Den andra var en äldre man på en trampolin och som låtsades att han ramlade och han var superstark och vig och föll så man nästan tappade andan. Mycket skicklig, även när han hoppade på riktigt.
Sen var det såklart djur. En kvinna jonglerade medan hon stod på en galopperande häst, två enoooorma tjurar agerade hoppställning för diverse smådjur, kameler red i ring och i par och gjorde piruetter, precis som de fem vackra svarta hästarna. Ett nummer bestod av kanske tio, femton hundar, allt från miniminipudlar till jättepudlar och allt däremellan. De fick alltid godis efteråt och jag undrade hur mycket de måste motionera för att hålla vikten! Två hundar sprang runt i manegen bredvid varandra samtidigt som den ena hoppade över den andra osv, med enorm hastighet. Det fanns också en minihäst som dansade på bakbenen, tre ulliga får som faktiskt vad jag minns inte gjorde något alls förutom stå på en pall. Det var gäss och lamor och nämnde jag tjurarna? Alldeles glansiga i pälsen, stora som hus, sprang förbi oss en meter bort och jag hade respekt! Det var två andra hästar som framförde ett väldigt klassiskt nummer, där mannen, klädd som Farbror Blå, red en häst som gjorde hoppsasteg eller nåt. Den andra hästen drog en vagn, där en kvinna satt med prinsessklänning och en liten piska och midjelångt hår. Alla treåriga flickor i publiken drömde om att vara hon.
Sen var det ett annat nummer med samma par där framförallt hon bytte kläder på en sekund bakom ett skynke cirka 20 gånger. Ja, hjälp, ibland såg man att hon höll sig beredd med nån tamp vid midjan, men det var ändå oerhört fascinerande att se. Hennes partner bytte kostym tre gånger på två sekunder.
Sen var det tre set bröder. De första såg man skillnad på för att den ena hade krulligt hår. De var akrobater med sig själva, typ stå på den andras huvud. Jag kan inte riktigt minnas vad som skilde de tre brödraparen åt, förutom det sista numret, men alla paren var oerhört duktiga, starka och den ene balanserade den andra på huvudet medan han gick upp och ner på en stege, det är det ena kortet här nedanför. Jättekul att sitta så nära.
I pausen fick alla barn rida på små ponnyer eller på två kameler. Jag var kissnödig men orkade inte stå upp i nån kö, så jag satt och höll mig och drack inge mer zingo. Det var jättekul att se alla barnen. En del såg verkligen ut som om de kommit till himlen efteråt. En tjej i silvrig jacka var inte nöjd när hon först ridit kamel utan ville sen också rida ponny. Jag hörde aldrig vad det kostade, men mer money doesn't buy more joy för hon såg inte mer nöjd ut efter det heller. Vissa barn skumpade som bollar på ponnyerna, en del barn höll sig fast i kamelernas pucklar för glatta livet, medan särskilt en kille lutade sig coolt mot den bakre puckeln istället för att hålla i sig i den främre, och jag såg honom genast som vinnare av ett kamelrace i Oman om 20 år.
En del av de akrobatiska, gymnastik numren var lite nervösa. Man misstänker ju att de inte kan bli sjukskrivna om de bryter armen, så hellre än att ramla ner, tar de säkert emot nånstans och "misslyckas" med numret. Detta är inte eurovisionens tävlingscirkus från Monaco. Men det enda jag såg som inte var perfekt var bland djuren. Även om de var supervältränade var det svårt att skapa rätt förutsättningar varje gång, i sånt tempo. En stor hund med spetsig näsa hoppade t ex igenom en rockring stor som en hink från marken, upp i luften och igenom, och landade. Det hade jag inte trott om jag inte sett det. En hund ville hellre åt godisarna som slängts på marken för att han skulle gå åt det hållet och ta sig över häcklöpningshäckar, typ. Man såg på hans kroppsspråk hur han sa lugna dig, jag måste ha godiset först. Underbart.
Det hade använts en del hjälpmedel, en stol med axelband för en som jonglerade med sin bror med fötterna, nån clown som hade en trampolin osv osv. Så cirkuskillarna hade fått springa hurtigt och ta fram mattan, vika ihop den för djuren, lägga tillbaka den osv, fram å tillbaka. Håll fram ringarna, kom med talk i rätt ögonblick. Allt var verkligen ett väloljat maskineri.
Det absolut häftigaste numret var det sista, med två sydamerikanska bröder. De hade likadana vita ripped jeans som bröderna före och jag trodde det var samma tills jag såg hela cirkusen ta emot applåder efteråt. Deras nummer bestod av en monstermaskin av metall. Två stora som tvättrummor i varit ände av en ställning som var stödd med linor till de fyra kranarna som höll upp tältet. Trummorna var 2,5 m i diameter, och man begrep snart att en skulle gå inuti dem medan den andra tog fart. Men det var bara förrätten. De sprang, hoppade, den ene var plötsligt utanpå ringen fast man bara tittat bort en sekund. Ja, det värsta var när de började.ta fram rep och hoppade på utsidan av de där.trummorna. Ja, och sist så gjorde den ena en volt, ovanpå en rund trumma som rör sig neråt. Han var i fritt fall och det var så hisnande att jag kände mig som på Liseberg bara av att titta på det. Tyvärr fick jag ingen bild, jag kunde inte slita mig för en sekund!
Det var i alla fall den roligaste kvällen på evigheter och alla var såååå duktiga. Det var för en vecka sen så jag vet inte om de dragit vidare från Stockholmsområdet nu. Men jag hade så mycket att skriva så det tog några dagar. Hjälp, vilken fantastisk upplevelse.
Och bara att komma in i tältet, där det luktar en blandning av gummitält, sågspån, djur, damm och popcorn. Så fantastiskt! Tack Mikael för årets överraskning! <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar