"Voire un peu trop?"

Jag har några "anslagstavlor" på Pintetest där jag sätter in kungabilder. Eller väldigt rättare sagt drottningar och prinsessor. Förutom vår Victoria brukar jag också gilla Mary av Danmark, möjligtvis Kate Middleton, kanske Letitzia av Spanien och Rania av Jordanien, och min favorit Màxima av Holland. Min klädguru bland dessa är Maxima med Mary som väldigt klar tvåa. En blandning av dem vore min perfekta kungastil, när jag blev drottning av ett land alltså.

Men sen jag har börjat spara lite bilder på dessa vackra kvinnor har jag börjat märka ett par saker. Màxima röker, det borde kungligheter inte göra. Om vanligt folk kan sluta kan de. Kate har fått lite konservativare kjollängd med åren. Från partygillande collegetjej till tvåbarnsmor och blivande drottning, där har hon både utvecklat en vuxnare smak men också fått kungliga tillsägelser från svärfarmor har jag hört.

Och nuförtiden finns det väl inte många kungahus som gifter sig med andra kungliga. Det finns helt enkelt för få att välja mellan. Nåt barnbarn till furst Rainier har visst gift sig med en adlig italienska som äger några öar, sen finns det väl tyskar med långa och komplicerade namn som kanske har hittat blåblodiga damer i nån arvslinje där man inte längre har ett land att regera över. Så, här i Sverige är alla tre kungabarnen gifta med vanliga människor, även om jag undrar hur vanlig Chris är, han är måhända lite överklass i England. I Danmark likaså, och där skiljer de sig också, de gör de förresten i Norge också. Och Mette-Marits bakgrund var inte smäktande vit utan hon hade flera lik i garderoben. Pappan ville ta med en porrstjärna till bröllopet, var det så? Jag har ju länge varit upprörd över vår Sofias bakgrund i Paradise Hotel. Jag tycker det är så oerhört dålig smak att vara med i en såpa, och den är verkligen inte ett undantag. Fast de super och ligger och har bikini på sig, det är ju snäppet bättre tv än dokusåporna i Sverige, när det faktiskt är så kallt att mössa ser normalt ut. Ja, jag tycker verkligen inte att gemålerna måste vara kungliga eller adliga, men fd utvik tycker jag inte vägs upp av hjälpverksamhet i Sydafrika. Fast kaka söker maka. Men antingen är man av folket, och då är det slut med det kungliga. Då är de som alla andra. Eller så är i alla fall deras bakgrund och beteende kungligt, och då kan jag på nåt sätt försvara det.

Så, vanliga människor som blir kungliga. En sådan är ju drottning Letitzia av Spanien. Var hon hallåa eller programledare i tv tror jag. Och hon kallas sexig mer än en gång. Själv tycker jag hon bara är skinn och ben och är inte vad jag tycker sexig, men det är väl tur i och för sig att hon inte har några melontuttar, då hade hon aldrig kunnat se "seriös" ut. Men när en fransk tidning frågar sig om vi inte får se för mycket, då är det inte bara jag som är en gnällig tant. Man behöver inte klä sig som en nunna. Men det är inte särskilt drottninglikt att vara sexig. Men görsnygg är drottninglikt. Vissa, tycker jag i alla fall, verkar inte veta var gränsen går, och Letitzia är alldeles för ofta sexig i sin utstrålning. Hennes make Kungen verkar inte missnöjd, det var kanske det han föll för, det finns ju såna män också, fast jag föredrar de män som ser en vacker insida och sen tycker att den skiner igenom så att man också är vackrast i världen.

Vad tycker ni? Ska kungligheter hålla en viss stil? Vara sexiga men på det anständiga viset (som Madde på konserten i måndags kväll, ska se om jag hittar en bild). Och på banketter och sånt så är det ju en viss typ av klänning som gäller, men den där kollegan på mötet med riksdagen eller en välgörenhetsorganisation, kollegan som alltid har kjol till halva låret, hon har aldrig lärt sig vad som är passande. Var är Magdalena Ribbing?! Eller skulle hon säga att det är nya tider och jag får anpassa mig och att Letitzia är jättefin?

Nej, så här kan och ska hon se ut. I den värld där jag bestämmer i alla fall.

1 kommentar:

Sara sa...

Jag tycker att det finns både en åldersgräns och en yrkesgräns på kjollängder. Flickor får gärna ha så korta kjolar de vill, artisters scenkläder lägger jag mig inte heller i, Tina Turner och Cher eller hon svenska som brukade ha alvöron får gärna stolpa omkring i minikjol hur mycket som helst -på scen. Men vill man uppfattas som någorlunda värdig så går man inte jättemånga centimeter ovanför knät efter 25-30 om det inte är i nattklubbssammanhang eller så. Tycker jag, då. Och är man drottning så låter man gärna bli alls.

Inte för att jag levt som jag lär, jag hade oftast små kjolar som nådde ner kanske en femton centimeter ovanför knät när jag var i trettioårsåldern. Men så förfrös jag låren en kväll på väg hem från tåget och kom hem med två gråa klimpar utan känsel. Inte för att jag tror att det var ett straff från ovan, men jag lärde mig att klä på mig bättre på vintern i alla fall.

Det är en programledare i en av alla de där tv-serierna som ska sälja hus kring medelhavet till brittiska spekulanter, och hon har alltid små minimala klänningar som kanske hade varit söta på en femtonåring. Fattar liksom inte varför.