Kvällsbön om beskydd. För alla.

Det stod något om gatubarn som rånat och överfallit folk på Söder, varav en kvinna på en kyrkogård blivit av med ett halsband. Det lågt ju väldigt konfrontatoriskt att sno en änkas halsband medan hon bär det på kyrkogården. Tre nätter har polisen jagat killarna, nio stycken tror jag det var. Ok, fine, hemskt, men sån är världen.

Nu är tredje gången på en halvtimme som en helikopter kör över vårt hus, lågt ner och med undersidan full av strålkastare. Det är ingen ambulanshelikopter, ingen nöjesflygning för miljonär. Nån letar efter något. Alternativt en förrymd tiger, men jag har inte läst om nån sån. Vet inte ens var närmaste zoo ligger. Det kan också vara en fånge som rymt, men de drar väl inte igång en helikopterspaning för nån som glömt att betala sina p-böter. Eller så är det ett våldsamt, laglöst, desperat killlgäng utan vårdnadshavare. Som blivit desillusionerade av en barndom av sexuella övergrepp, trafficking och människosmuggling. Hjärtslitande.

Jag hade redan låst men nu satte jag på larmet också. Jag tycker inte det är roligt. Jag hör den fortfarande.

Inga kommentarer: