Sista vinterbilden?

Vackert så det förslår, men jag tycker ändå det är slut på vintern nu. Vi har ingen lust mer.

När jag var på mission för min kyrka hade jag en kille jag brevväxlade med i två år, vi skrev nästan varje vecka som jag minns det. Han var italienare med gröna ögon och var längre än jag och ville bli vetrinär. Jag var så förälskad i honom. Men som så många gånger förr fick jag en glimt av nåt slags facit och jag är så tacksam att jag aldrig gifte mig med honom.

Men en gång när jag var i Borlänge fanns det en garagestor skylt med orden Sommaren är här, på väggen på OK-macken bredvid lägenheten. Det var nog 24 maj om jag inte minns fel, så det kunde ju vara sant. Men just den dagen hade vi knästövlar, lång kappa med kapuschong och virade halsdukar och de stora fallande snöflingorna syntes tydligt på kortet, som jag skickade till Giovanni med tolkning av sommarbudskapet. Veckan efter fick jag ett brev med foto av honom i t-shirt och pennemucas (det är familjen klarins ord för knäahorts eller m a o bermudas som var för svårt förnatt säga för nåt litet barn i familjen men ordet stannade kvarnförnatt det är en mysig påminnelse av vårt liv som familj) och sandaler, när han satt på några små klippor med utsikt över en sandstrand. Taget samma vecka som jag hade värsta vinterutrustningen. Men visst kan det vara vinter i Borlänge men sommar i Milano på samma gång. Men när han skrev sommaren är här så var ju det sant, medan det var ett skämt här.

Men vi har fortfarande vinter här. -7° igår.

Jag hade pratat med mamma i telefon och pappa var försvunnen. 20 i 11 på vi på när Mikael kom hem och hon skulle gå ut och leta efter honom, hon hade ett hum om vart han gått. När Jag ringer tillbaka fem minuter senare och hoppas att han inte har halkat på en isfläck och har brutit benet, eller, Gud förbjude, fått hjärtattack som hans far, så säger mamma Han var visst hemma, jag hade bara inte hört när han kom hem.

Lite av ett antiklimax. Men tusen gånger mer välkommet än nåt märkvärdigt mysterium med folk som ligger på marken, som farfar. Eller Noppe Lewenhaupt som de hittade flytande i vattnet. Döden är både barmhärtig och fullkomligt ruthless.